Blogg

8 465 rapporterade läkemedelsbiverkningar förra året

Läkemedelsverket tog emot 8 465 biverkningsrapporter förra året. Merparten av rapporterna (75 procent) kom från hälso- och sjukvården och de övriga från patienter och konsumenter. Den vanligaste rapporterade biverkningen var blödningar av blodförtunnande läkemedel.

60 procent av de misstänkta biverkningarna hade drabbat kvinnor. De vanligaste biverkningarna var kopplade till avvikelser vid behandling av nervsystemrelaterade besvär. 40 procent av de misstänkta biverkningarna hade drabbat män och bland dessa var njur- och urinrelaterade besvär vanligast förekommande.

Kerstin Jansson, enhetschef på Läkemedelsverket, skriver i rapporten:

-   Det är positivt att vi ser att misstänkta biverkningar rapporteras till Läkemedelsverket för utredning i ökande grad men samtidigt vet vi att det finns en stor underrapportering. Det är särskilt viktigt att man rapporterar in allvarliga eller okända biverkningar.

Under 2016 anmäldes 4 197 så kallade allvarliga biverkningar. Dessa kan leda till döden, vara livshotande, kräva eller förlänga sjukhusvård, leda till invalidisering, medföra missbildning eller bedömas vara av en annan medicinsk viktig händelse. Swedegene studerar specifikt allvarliga och dosoberoende biverkningar och vi vill komma i kontakt med personer som har drabbats av sådana. Biverkningarna måste ha medfört kontakt med vården och vara dokumenterade i journal.

Vetenskapsrådet efterlyser läkemedel mot narkolepsi

Vetenskapsrådet (VR) har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga kunskapsområdet om narkolepsi kopplat till Pandemrix. Myndigheten har nyligen publicerat en uppföljning av den första rapporten där man konstaterar att det finns kunskapsluckor men att det pågår kliniska prövningar för att ta fram läkemedel mot sjukdomen.

De läkemedel som idag används behandlar enbart symtomen. VR efterlyser läkemedel som behandlar uppkomsten av sjukdomen. Narkolepsi beror på att hjärnan har en förlust av nervceller som producerar hormonet hypokretin. Önskvärt vore därför att läkemedel tas fram som ersätter hypokretinet.

Hypokretin i näsan har testats på människor och har visat sig ha en viss effekt på nattsömn. Möss har även behandlats med hypokretin-receptoragonister vilket har höjt vakenhetsgraden på djuren.

VR konstaterar i rapporten att det råder kunskapsluckor både vad som orsakat biverkningen och hur långtidseffekterna ser ut för olika behandlingar. Narkolepsiregistret öppnades 2013 där möjligheter erbjuds forskare att titta närmare på området.

Det är känt att det finns en ärftligt ökad risk att utveckla narkolepsi. Nästan alla patienter som har diagnosticerats med narkolepsi bär på en vanlig genvariant av HLA. Genvarianten finns hos 30 procent av befolkningen, men endast 0,02 procent utvecklar narkolepsi. Man tror därför att det även krävs andra gener och/eller riskfaktorer för att utveckla sjukdomen.

Swedegene samlar för närvarande in fall där koppling konstaterats mellan Pandemrix och narkolepsi. Syftet är att finna andra predisponerande gener.

 

 

http://www.lakemedelsvarlden.se/nya-lakemedel-testas-for-behandling-av-narkolepsi/

https://publikationer.vr.se/produkt/uppdaterad-kartlaggning-av-forskning-med-relevans-for-uppkomst-och-behandling-av-sjukdomen-narkolepsi/?

Lättare att upptäcka och förebygga läkemedelsbiverkningar med utökade screeningmetoder

Med förbättrade metoder för automatisk screening i elektroniska journalsystem kan läkemedelsbiverkningar lättare upptäckas och förebyggas. Det framkommer i en rapport som tagits fram vid avdelningen för Klinisk farmakologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Pär Hallberg, författare till rapporten och projektansvarig för Swedegene, konstaterar att det finns stor potential för att öka patientsäkerheten och minska kostnaderna inom vården till följd av förebyggande insatser mot läkemedelsbiverkningar.

Akademiska sjukhuset i Uppsala publicerar ett pressmeddelande om rapporten:

http://www.akademiska.se/press#/pressreleases/foerbaettrad-screening-kan-minska-laekemedelsbiverkningar-1974270?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=Subscription&utm_content=current_news

Noceboeffekten kan leda till ökat antal rapporterade biverkningar

Noceboeffekten är motsatsen till placeboeffekten och innebär att negativa förväntningar kan förvärra en symtombild. Enligt en nyligen publicerad studie i The Lancet kan förekomsten av rapporterade biverkningar öka om patienten förväntar sig biverkningar av en behandling.

Bakgrund till artikeln utgörs av tidigare observationsstudier som visar att var femte patient som behandlas med statiner (kolesterolsänkande läkemedel) drabbas av muskelsvaghet eller muskelvärk. I randomiserade och blindade studier där patienterna inte känner till behandlingen är biverkningarna färre. Publiceringen i the Lancet kan nu möjligen ge en förklaring till detta fenomen.

Studien delades upp i två faser. I den första fasen, som var randomiserad och blindad, fick 10 000 studiedeltagare med högt blodtryck och minst tre andra kardiovaskulära riskfaktorer behandling med antingen statiner eller placebo i fyra års tid. I fas nummer två, som inte var blindad, fick samma patienter välja mellan att ta statiner eller att avstå behandlingen i ytterligare två år.

I den första fasen, där patienterna inte kände till behandlingen, sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad vad gäller muskelsvaghet mellan de båda grupperna. I den andra fasen var de rapporterade fallen av muskelbesvär däremot 41 procent högre bland de som (medvetet) behandlats med statiner jämfört med de som avstått behandlingen.

Läkarna som står bakom undersökningen påpekar att statiner är bland de bästa behandlingsmetoderna för att sänka höga kolesterolnivåer och att det är viktigt att förskrivare informerar patienter om möjliga biverkningar utan att väcka onödig rädsla eller oro.

Källa: Gupta, Ajay, et al ” Adverse events associated with unblinded, but not with blinded, statin therapy in the Anglo-Scandinavian Cardiac Outcomes Trial—Lipid-Lowering Arm (ASCOT-LLA): a randomised double-blind placebo-controlled trial and its non-randomised non-blind extension phase, The Lancet, publicerad online 2 maj 2017.

Nytt forskningsprojekt i Lund

Ett forskningsprojekt har startats i Lund som syftar till att utveckla nya metoder för att upptäcka potentiella biverkningar hos läkemedel under utveckling. Tristan (Translational imaging in drug safety assessment), som projektet heter ska pågå i fem år och består av 21 aktörer från både universitetet och företagsvärlden.

I studien ska både bilddiagnostik och biomarkörer användas. Projektet stöds av Innovative medicines initiative (IMI) som är ett samarbete mellan EU och den europeiska läkemedelsindustrin. Projektets budget ligger på 24 miljoner euro, eller motsvarande drygt 230 miljoner svenska kronor. Ett av företagen som är med i projektet är Truly labs i Lund. Karin von Wachenfeldt, vd på Truly labs, säger till Läkemedelsvärlden:

– Syftet med hela projektet att ta fram predikterbara modeller som går att använda och går att kommersialisera. I slutänden kan det bidra till säkrare läkemedel för patienterna och att det inte utvecklas läkemedel som kan ge allvarliga biverkningar.

Läs mer om satsningen: http://www.lakemedelsvarlden.se/ny-bilddiagnostik-ska-uppt…/

Swedegene studerar överviktsproblematik kopplat till psykofarmaka

Övervikt är ett globalt folkhälsoproblem och räknas som en av de största hälsoriskerna i utvecklade länder. Under 2008 uppskattades 200 miljoner män och 300 miljoner kvinnor vara överviktiga världen över. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) skulle cirka 75 procent av alla dödsfall som är relaterade till kardiovaskulära sjukdomar kunna undvikas med hjälp av livsstilsförändrande åtgärder.

En försvårande faktor är att många som lider av överviktproblematik använder antidepressiva läkemedel som i sig kan ge svåra biverkningar i form av viktuppgång. Om man drabbas av viktuppgång i samband med användning av antidepressiva läkemedel så är det viktigt att inte sluta använda ett läkemedel från en dag till en annan utan att först tala med sin läkare. Ofta finns det andra behandlingsmetoder som inte ger samma biverkningar.

Swedegene studerar om genetiska skillnader mellan individer kan förklara varför vissa patienter drabbas av viktuppgång. Hittills har 46 patienter samlats in till studien. Vi samlar kontinuerligt in nya fall och vill komma i kontakt med personer som använder psykofarmaka. I våra studier ingår både personer som har drabbats av biverkningar av de aktuella medicinerna och personer som kan fungera som kontroller, dvs. som inte har drabbats av biverkningar. Kontaktuppgifter till oss finns på denna sida och på vår hemsida swedegene.se

Källor: Christina Johnson, ”Wide Effect: Drugs that promote weight gain”, US San Diego Health, 3/3-15.

Domecq, Juan Pablo et al, “Drugs Commonly Associated With Weight Change: A Systematic Review and Meta-analysis”, The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism Volume 100, Issue 2, 1/2-15

 

Hälseneruptur är en känd med sällsynd biverkning av fluorokinoloner

Hälsenan är kroppens starkaste sena. Trots detta så är det just denna sena som oftast rupturerar. Tillståndet heter hälseneruptur och innebär att hälsenan helt eller delvis går av under fysisk aktivitet utan yttre våld. Oftast uppstår skadan vid racketsporter.

90 procent av de som drabbas är män och medelåldern ligger mellan 35-40 år. En majoritet av de som får en ruptur har inte tidigare haft problem med hälsenan, varför det är svårt att förutse denna skada. Ruptur av hälsenan är ett resultat av överbelastning men kan i sällsynta fall även uppkomma i samband med medicinering av antibiotikagruppen fluorokinoloner.

Konvalescenstiden är lång och de som drabbas får ofta en längre tids funktionsnedsättning. Det är vanligt att personer som professionellt sysslar med idrott inte går tillbaka till sin ursprungliga aktivitetsnivå. Detta beror bland annat på rädsla för att de ska få skadan på nytt men också för att hälsenan inte har återfått sin normala funktion.

Diagnosen hälseneruptur ställs kliniskt och det är därför viktigt att läkare får titta på hälsenan i ett så tidigt stadium som möjligt för att inte skadan ska förvärras.

Swedegene undersöker om det finns genetiska skillnader mellan individer som har drabbats av ruptur av hälsenan relaterat till fluorokinoloner (exempelvis Ciprofloxacin).

Förhoppningen är att det i framtiden ska vara möjligt att identifiera patienter som riskerar att drabbas av biverkningen innan behandling av dessa läkemedel. Hittills har 19 fall samlats in till studien.

Källor: www.internetmedicin.se, ”hälseneruptur, akut” www.doktorn.com, ”hälsenebristning (hälseneruptur) www.lakartidningen.se, ”individualiserad behandling viktig vid akut hälsenruptur”, 2 sept 2014.

 

Swedegene studerar psykiska biverkningar av malariaprofylax

Läkemedlet meflokin har funnits på marknaden sen 1980-talet och används för att förebygga parasitsjukdomen malaria. Medicinen är verksam mot alla fyra arterna mot malariaparasiten: Plasmodium falciparum, Plasmodium malariae, Plasmodium ovale och Plasmodium vivax.

Meflokin används också för att bota malaria om den redan uppstått, då i cirka fem gånger så hög dos. Liksom alla läkemedel är meflokin förknippat med biverkningar, bland annat psykiska biverkningar som mardrömmar, ångest, depression, rastlöshet och förvirring. De flesta psykiska biverkningar som uppstår efter intag av meflokin visar sig redan efter tre doser, varför medicineringen bör starta två till tre veckor före avresa till land med förekomst av malaria. Är man en person som tidigare har drabbats av krampanfall alternativt depression, generaliserat ångestsyndrom, psykos eller schizofreni så bör man inte använda detta läkemedel.

Swedegene har i nuläget samlat in 78 fall där personer drabbats av psykiska biverkningar av antibiotika eller meflokin. De genetiska analyserna planeras till 2017.

Källa: www.medibas.se ”meflokin”.

Ny studie visar att screening kombinerat med kliniskt stöd leder till ökad patientsäkerhet

Under 2013 fick 3,5 miljoner amerikaner vård i hemmet och marknaden omsatte 18 miljarder dollar. De flesta patienter som får vård i hemmet är äldre personer som använder ett flertal läkemedel samtidigt. Detta leder till att de kan drabbas av läkemedelsrelaterade problem som exempelvis biverkningar och därför måste uppsöka en akutmottagning eller läggas in på sjukhus. En forskargrupp har studerat om farmakogenetisk screening i kombination med ett kliniskt datorbaserat stöd kan påverka antalet akutbesök och sjukhusinläggningar hos personer som får behandling i hemmet. Farmakogenetisk screening innebär att ett blodprov tas innan ordination av läkemedel för att se om patienten löper risk att drabbas av biverkningar. Resultatet, som presenteras i artikeln”Clinical impact of pharmacogenetic profiling with a clinical decision support tool in polypharmacy home health patients: A prospective pilot randomized controlled trial” (2017) bygger på data insamlad från hemsjukvården i Searcy, Arkansas mellan februari 2015 och februari 2016. En kontrollgrupp har fått sedvanlig rådgivning av en farmaceut, men de har inte screenats innan ordination eller fått hjälp via ett kliniskt datorbaserat stöd. Forskarna har sedan jämfört hur ofta patienterna i de båda grupperna blir inlagda på sjukhus mellan 30 till 60 dagar efter att de har påbörjat sin hemsjukvård. Patienterna som ingår i studien är 50 år eller äldre och använder flera läkemedel samtidigt. Resultatet visar bland annat att olämpliga kombinationer av läkemedel har kunnat undvikas i den screenade gruppen och att besöken på akutmottagningen och återinläggningar på sjukhus har minskat i omfattning. Författarna drar slutsatsen att farmakogenetisk screening kombinerat med kliniskt stöd kan minska antalet vårdkrävande läkemedelsbiverkningar bland äldre patienter som använder flertalet läkemedel samtidigt.

Källa: Elliot, Lindsay S et al “Clinical impact of pharmacogenetic profiling with a clinical decision support tool in polypharmacy home health patients: A prospective pilot randomized controlled trial” PLOS ONE | DOI:10.1371/journal.pone.0170905 February 2, 2017

 

Ökad risk för blödning hos personer som använder blodförtunnande läkemedel

I Danmark har användningen av blodförtunnande läkemedel fördubblats mellan år 2000 och 2015. Samtidigt har även antalet så kallade subdurala blödningar ökat, vilket är en blödning mellan skallbenet och hjärnan. För att ta reda på om det finns ett samband mellan den ökade användningen av blodförtunnande läkemedel och subdurala blödningar har danska forskare tittat på data för 10 010 patienter från det danska patientregistret och cirka 400 000 kontrollpatienter. Resultatet presenteras i den nyligen publicerade forskningsartikeln “Association of Antithrombotic Drug Use With Subdural Hematoma Risk” (2017). Den visar att nästan hälften av de patienter som drabbas av subdurala blödningar samtidigt använder blodförtunnande läkemedel. Störst risk att drabbas av blödningar har patienter som använder vitamin K-antagonister såsom warfarin tillsammans med trombocythämmande läkemedel såsom lågdos acetylsalicylsyra eller klopidogrel. Samtidig användning av båda dessa läkemedelsgrupper är tre till åtta gånger vanligare hos personer som drabbats av blödningar. Forskarna betonar i artikeln att blodförtunnande läkemedel har en stor nytta hos personer som bland annat riskerar att drabbas av blodpropp, men kunskapen är viktig när läkaren ska bedöma risken respektive nyttan med ett läkemedel innan ordination.

Källa:

Gaist, David et al “Association of Antithrombotic Drug Use With Subdural Hematoma Risk” Jama, februari 2017. Doi:10.1001/jama.2017.0639