Blogg

Lättare att upptäcka och förebygga läkemedelsbiverkningar med utökade screeningmetoder

Med förbättrade metoder för automatisk screening i elektroniska journalsystem kan läkemedelsbiverkningar lättare upptäckas och förebyggas. Det framkommer i en rapport som tagits fram vid avdelningen för Klinisk farmakologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Pär Hallberg, författare till rapporten och projektansvarig för Swedegene, konstaterar att det finns stor potential för att öka patientsäkerheten och minska kostnaderna inom vården till följd av förebyggande insatser mot läkemedelsbiverkningar.

Akademiska sjukhuset i Uppsala publicerar ett pressmeddelande om rapporten:

http://www.akademiska.se/press#/pressreleases/foerbaettrad-screening-kan-minska-laekemedelsbiverkningar-1974270?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=Subscription&utm_content=current_news

Noceboeffekten kan leda till ökat antal rapporterade biverkningar

Noceboeffekten är motsatsen till placeboeffekten och innebär att negativa förväntningar kan förvärra en symtombild. Enligt en nyligen publicerad studie i The Lancet kan förekomsten av rapporterade biverkningar öka om patienten förväntar sig biverkningar av en behandling.

Bakgrund till artikeln utgörs av tidigare observationsstudier som visar att var femte patient som behandlas med statiner (kolesterolsänkande läkemedel) drabbas av muskelsvaghet eller muskelvärk. I randomiserade och blindade studier där patienterna inte känner till behandlingen är biverkningarna färre. Publiceringen i the Lancet kan nu möjligen ge en förklaring till detta fenomen.

Studien delades upp i två faser. I den första fasen, som var randomiserad och blindad, fick 10 000 studiedeltagare med högt blodtryck och minst tre andra kardiovaskulära riskfaktorer behandling med antingen statiner eller placebo i fyra års tid. I fas nummer två, som inte var blindad, fick samma patienter välja mellan att ta statiner eller att avstå behandlingen i ytterligare två år.

I den första fasen, där patienterna inte kände till behandlingen, sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad vad gäller muskelsvaghet mellan de båda grupperna. I den andra fasen var de rapporterade fallen av muskelbesvär däremot 41 procent högre bland de som (medvetet) behandlats med statiner jämfört med de som avstått behandlingen.

Läkarna som står bakom undersökningen påpekar att statiner är bland de bästa behandlingsmetoderna för att sänka höga kolesterolnivåer och att det är viktigt att förskrivare informerar patienter om möjliga biverkningar utan att väcka onödig rädsla eller oro.

Källa: Gupta, Ajay, et al ” Adverse events associated with unblinded, but not with blinded, statin therapy in the Anglo-Scandinavian Cardiac Outcomes Trial—Lipid-Lowering Arm (ASCOT-LLA): a randomised double-blind placebo-controlled trial and its non-randomised non-blind extension phase, The Lancet, publicerad online 2 maj 2017.

Nytt forskningsprojekt i Lund

Ett forskningsprojekt har startats i Lund som syftar till att utveckla nya metoder för att upptäcka potentiella biverkningar hos läkemedel under utveckling. Tristan (Translational imaging in drug safety assessment), som projektet heter ska pågå i fem år och består av 21 aktörer från både universitetet och företagsvärlden.

I studien ska både bilddiagnostik och biomarkörer användas. Projektet stöds av Innovative medicines initiative (IMI) som är ett samarbete mellan EU och den europeiska läkemedelsindustrin. Projektets budget ligger på 24 miljoner euro, eller motsvarande drygt 230 miljoner svenska kronor. Ett av företagen som är med i projektet är Truly labs i Lund. Karin von Wachenfeldt, vd på Truly labs, säger till Läkemedelsvärlden:

– Syftet med hela projektet att ta fram predikterbara modeller som går att använda och går att kommersialisera. I slutänden kan det bidra till säkrare läkemedel för patienterna och att det inte utvecklas läkemedel som kan ge allvarliga biverkningar.

Läs mer om satsningen: http://www.lakemedelsvarlden.se/ny-bilddiagnostik-ska-uppt…/

Swedegene studerar överviktsproblematik kopplat till psykofarmaka

Övervikt är ett globalt folkhälsoproblem och räknas som en av de största hälsoriskerna i utvecklade länder. Under 2008 uppskattades 200 miljoner män och 300 miljoner kvinnor vara överviktiga världen över. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) skulle cirka 75 procent av alla dödsfall som är relaterade till kardiovaskulära sjukdomar kunna undvikas med hjälp av livsstilsförändrande åtgärder.

En försvårande faktor är att många som lider av överviktproblematik använder antidepressiva läkemedel som i sig kan ge svåra biverkningar i form av viktuppgång. Om man drabbas av viktuppgång i samband med användning av antidepressiva läkemedel så är det viktigt att inte sluta använda ett läkemedel från en dag till en annan utan att först tala med sin läkare. Ofta finns det andra behandlingsmetoder som inte ger samma biverkningar.

Swedegene studerar om genetiska skillnader mellan individer kan förklara varför vissa patienter drabbas av viktuppgång. Hittills har 46 patienter samlats in till studien. Vi samlar kontinuerligt in nya fall och vill komma i kontakt med personer som använder psykofarmaka. I våra studier ingår både personer som har drabbats av biverkningar av de aktuella medicinerna och personer som kan fungera som kontroller, dvs. som inte har drabbats av biverkningar. Kontaktuppgifter till oss finns på denna sida och på vår hemsida swedegene.se

Källor: Christina Johnson, ”Wide Effect: Drugs that promote weight gain”, US San Diego Health, 3/3-15.

Domecq, Juan Pablo et al, “Drugs Commonly Associated With Weight Change: A Systematic Review and Meta-analysis”, The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism Volume 100, Issue 2, 1/2-15

 

Hälseneruptur är en känd med sällsynd biverkning av fluorokinoloner

Hälsenan är kroppens starkaste sena. Trots detta så är det just denna sena som oftast rupturerar. Tillståndet heter hälseneruptur och innebär att hälsenan helt eller delvis går av under fysisk aktivitet utan yttre våld. Oftast uppstår skadan vid racketsporter.

90 procent av de som drabbas är män och medelåldern ligger mellan 35-40 år. En majoritet av de som får en ruptur har inte tidigare haft problem med hälsenan, varför det är svårt att förutse denna skada. Ruptur av hälsenan är ett resultat av överbelastning men kan i sällsynta fall även uppkomma i samband med medicinering av antibiotikagruppen fluorokinoloner.

Konvalescenstiden är lång och de som drabbas får ofta en längre tids funktionsnedsättning. Det är vanligt att personer som professionellt sysslar med idrott inte går tillbaka till sin ursprungliga aktivitetsnivå. Detta beror bland annat på rädsla för att de ska få skadan på nytt men också för att hälsenan inte har återfått sin normala funktion.

Diagnosen hälseneruptur ställs kliniskt och det är därför viktigt att läkare får titta på hälsenan i ett så tidigt stadium som möjligt för att inte skadan ska förvärras.

Swedegene undersöker om det finns genetiska skillnader mellan individer som har drabbats av ruptur av hälsenan relaterat till fluorokinoloner (exempelvis Ciprofloxacin).

Förhoppningen är att det i framtiden ska vara möjligt att identifiera patienter som riskerar att drabbas av biverkningen innan behandling av dessa läkemedel. Hittills har 19 fall samlats in till studien.

Källor: www.internetmedicin.se, ”hälseneruptur, akut” www.doktorn.com, ”hälsenebristning (hälseneruptur) www.lakartidningen.se, ”individualiserad behandling viktig vid akut hälsenruptur”, 2 sept 2014.

 

Swedegene studerar psykiska biverkningar av malariaprofylax

Läkemedlet meflokin har funnits på marknaden sen 1980-talet och används för att förebygga parasitsjukdomen malaria. Medicinen är verksam mot alla fyra arterna mot malariaparasiten: Plasmodium falciparum, Plasmodium malariae, Plasmodium ovale och Plasmodium vivax.

Meflokin används också för att bota malaria om den redan uppstått, då i cirka fem gånger så hög dos. Liksom alla läkemedel är meflokin förknippat med biverkningar, bland annat psykiska biverkningar som mardrömmar, ångest, depression, rastlöshet och förvirring. De flesta psykiska biverkningar som uppstår efter intag av meflokin visar sig redan efter tre doser, varför medicineringen bör starta två till tre veckor före avresa till land med förekomst av malaria. Är man en person som tidigare har drabbats av krampanfall alternativt depression, generaliserat ångestsyndrom, psykos eller schizofreni så bör man inte använda detta läkemedel.

Swedegene har i nuläget samlat in 78 fall där personer drabbats av psykiska biverkningar av antibiotika eller meflokin. De genetiska analyserna planeras till 2017.

Källa: www.medibas.se ”meflokin”.

Ny studie visar att screening kombinerat med kliniskt stöd leder till ökad patientsäkerhet

Under 2013 fick 3,5 miljoner amerikaner vård i hemmet och marknaden omsatte 18 miljarder dollar. De flesta patienter som får vård i hemmet är äldre personer som använder ett flertal läkemedel samtidigt. Detta leder till att de kan drabbas av läkemedelsrelaterade problem som exempelvis biverkningar och därför måste uppsöka en akutmottagning eller läggas in på sjukhus. En forskargrupp har studerat om farmakogenetisk screening i kombination med ett kliniskt datorbaserat stöd kan påverka antalet akutbesök och sjukhusinläggningar hos personer som får behandling i hemmet. Farmakogenetisk screening innebär att ett blodprov tas innan ordination av läkemedel för att se om patienten löper risk att drabbas av biverkningar. Resultatet, som presenteras i artikeln”Clinical impact of pharmacogenetic profiling with a clinical decision support tool in polypharmacy home health patients: A prospective pilot randomized controlled trial” (2017) bygger på data insamlad från hemsjukvården i Searcy, Arkansas mellan februari 2015 och februari 2016. En kontrollgrupp har fått sedvanlig rådgivning av en farmaceut, men de har inte screenats innan ordination eller fått hjälp via ett kliniskt datorbaserat stöd. Forskarna har sedan jämfört hur ofta patienterna i de båda grupperna blir inlagda på sjukhus mellan 30 till 60 dagar efter att de har påbörjat sin hemsjukvård. Patienterna som ingår i studien är 50 år eller äldre och använder flera läkemedel samtidigt. Resultatet visar bland annat att olämpliga kombinationer av läkemedel har kunnat undvikas i den screenade gruppen och att besöken på akutmottagningen och återinläggningar på sjukhus har minskat i omfattning. Författarna drar slutsatsen att farmakogenetisk screening kombinerat med kliniskt stöd kan minska antalet vårdkrävande läkemedelsbiverkningar bland äldre patienter som använder flertalet läkemedel samtidigt.

Källa: Elliot, Lindsay S et al “Clinical impact of pharmacogenetic profiling with a clinical decision support tool in polypharmacy home health patients: A prospective pilot randomized controlled trial” PLOS ONE | DOI:10.1371/journal.pone.0170905 February 2, 2017

 

Ökad risk för blödning hos personer som använder blodförtunnande läkemedel

I Danmark har användningen av blodförtunnande läkemedel fördubblats mellan år 2000 och 2015. Samtidigt har även antalet så kallade subdurala blödningar ökat, vilket är en blödning mellan skallbenet och hjärnan. För att ta reda på om det finns ett samband mellan den ökade användningen av blodförtunnande läkemedel och subdurala blödningar har danska forskare tittat på data för 10 010 patienter från det danska patientregistret och cirka 400 000 kontrollpatienter. Resultatet presenteras i den nyligen publicerade forskningsartikeln “Association of Antithrombotic Drug Use With Subdural Hematoma Risk” (2017). Den visar att nästan hälften av de patienter som drabbas av subdurala blödningar samtidigt använder blodförtunnande läkemedel. Störst risk att drabbas av blödningar har patienter som använder vitamin K-antagonister såsom warfarin tillsammans med trombocythämmande läkemedel såsom lågdos acetylsalicylsyra eller klopidogrel. Samtidig användning av båda dessa läkemedelsgrupper är tre till åtta gånger vanligare hos personer som drabbats av blödningar. Forskarna betonar i artikeln att blodförtunnande läkemedel har en stor nytta hos personer som bland annat riskerar att drabbas av blodpropp, men kunskapen är viktig när läkaren ska bedöma risken respektive nyttan med ett läkemedel innan ordination.

Källa:

Gaist, David et al “Association of Antithrombotic Drug Use With Subdural Hematoma Risk” Jama, februari 2017. Doi:10.1001/jama.2017.0639

Amerikansk forskningsstudie kartlägger läkemedelsbiverkningar som leder till akutbesök

Den nyligen publicerade forskningsstudien ”US Emergency Department Visits for Outpatient Adverse Drug Events, 2013-2014” (2016) undersöker vilka typer av läkemedelsbiverkningar som leder till akutbesök på amerikanska sjukhus under 2013 och 2014. Studien baserar sig på data för 42 585 akutfall.

Resultatet visar att fyra av tusen amerikaner som besöker en akutmottagning gör det på grund av en läkemedelsbiverkning.  I genomsnitt 27 procent av dessa akutbesök leder till sjukhusinläggning och bland personer över 65 år blir närmare hälften inlagda. För barn upp till nitton år är antibiotika det läkemedel som leder till flest akutbesök. Bland barn och ungdomar mellan sex och nitton år är antipsykotiska läkemedel den näst vanligaste orsaken till akutbesök på grund av biverkningar. Bland äldre personer över 65 år ligger antikoagulantia, läkemedel mot diabetes och morfin eller liknande smärtstillande mediciner bakom 60 procent av alla akutbesök orsakade av biverkningar.

Sedan 2005 och 2006 har akutbesöken på grund av biverkningar av antikoagulantia och läkemedel mot diabetes ökat, medan akutbesöken som beror på biverkningar av antibiotika har minskat. Författarna föreslår att patientsäkerheten bör förbättras vid behandling av dessa läkemedel.

 

Källa:

 

Shehab, Nadine et al, ”US Emergency Department Visits for Outpatient Adverse Drug Events, 2013-2014”, JAMA. 2016;316(20):2115-2125. doi:10.1001/jama.2016.16201

 

Ärftlig HLA-variant ger ökad risk för svår hudreaktion av karbamazepin

Stevens-Johnsons syndrom (SJS) är en svår biverkning i huden med brännskadeliknande blåsbildning, hudavlossning och angrepp på kroppens slemhinnor. Den allvarligaste formen heter Toxisk epidermal nekrolys (TEN) och är ett potentiellt livshotande tillstånd. Hudavlossning mindre än tio procent av kroppsytan definieras som SJS och hudavlossning mer än 30 procent av kroppsytan definieras som TEN. Tillstånden däremellan betraktas som överlappande SJS/TEN. Den svåraste formen är ytterst sällsynt och drabbar endast 1-3 personer per miljon och år.

Karbamazepin, aktiv substans i läkemedel mot epilepsi, är förknippad med biverkningen. Läkartidningen skriver i dagarna om en kvinna med indonesiskt ursprung som drabbades av brännskadeliknande blåsbildning över femton procent av kroppen. Reaktionen startade 1½ vecka efter insättning av karbamazepin. Kvinnan var bärare av en genetisk variant (HLA-B*15:02), som är starkt förknippad med svåra hudbiverkningar hos personer med asiatiskt ursprung. Enligt Fass bör patienter med kinesiskt eller thailändskt ursprung om möjligt screenas för HLA-B*1502 innan ordination av karbamazepin. Detta gjordes inte i det fall Läkartidningen beskriver.

Den genetiska varianten HLA-B*15:02 finns i genomsnitt hos 0,5 procent av personer som har ursprung från östra Asien, men är mycket sällsynt hos européer. En annan genetisk variant (HLA-A*31:01) som kan ge lindrigare överkänslighet mot karbamazepin finns dock representerad hos befolkningar över hela världen.

Swedegene har för närvarande samlat in 58 fall av svåra hudreaktioner med blåsbildning som analyseras genetiskt i samarbete med en forskargrupp i England.

 

Källor:

McCormack, M et al ” HLA-A*3101 and carbamazepine-induced hypersensitivity reactions in Europeans”, (2011), The new England journal of medicine

Ghattaoraya,  GS, et al “Human leucocyte antigen-adverse drug reaction associations: from a perspective of ethnicity”, Int J Immunogenet. 2017 Feb;44(1):7-26.

 

www.fass.se

 

 

www.lakartidningen.se, “Svår reaktion av antiepileptikum hos kvinna med ursprung från Asien”, 21/2-2017.