Forskning för säkrare läkemedelsanvändning
Swedegene är ett forskningsprojekt som studerar kliniska och genetiska mekanismer kopplade till dosoberoende läkemedelsbiverkningar. Projektet startades 2010 och är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska institutet och Läkemedelsverket.

Från 2021 har vi även startat ett separat projekt, Swedegene Covid-19, som undersöker både genetiska och immunologiska faktorer bakom biverkningar av vaccin mot Covid-19. Se menyraden längre ner för längre beskrivningar av de biverkningar som vi studerar.

 

Varför studeras läkemedelsbiverkningar?
Sjukhusinläggningar på grund av biverkningar av läkemedel beräknas uppgå till cirka 10 procent av den totala budgeten inom sjukvården. De biverkningar som inte är ett resultat av överdosering är ofta oförutsägbara och ibland mycket allvarliga. Swedegene hoppas kunna minska antalet biverkningar genom att studera om det finns genetiska variationer som förklarar varför vissa drabbas av allvarliga biverkningar, medan de allra flesta kan använda läkemedel utan problem.

Vi arbetar med att bygga upp en nationell biobank för att i framtiden kunna identifiera patienter som riskerar att drabbas av svåra biverkningar. Idag finns det genetiska test för ett begränsat antal biverkningar, men vi hoppas att samtliga läkemedelsbiverkningar skall kunna förutsägas med hjälp av ett enkelt blodprov. På så sätt anpassar vi läkemedelsanvändningen till individen – och biverkningarna blir färre!

Vi har också en förhoppning om att forskningen ska kunna bidra till framtidens utveckling av säkrare läkemedel, liksom möjligheten att behandla sjukdomstillstånd som är kopplad till samma mekanism. Genom att studera orsaken till hosta relaterat till behandling med blodtrycksmedicin av typen ACE-hämmare, eller viktökning kopplat till behandling med neuroleptika respektive antidepressiva läkemedel, kan vägar öppnas för att utveckla läkemedel för behandling av hosta och övervikt.

 

Metod 
Blodprover och kliniska uppgifter samlas för att upprätta en nationell biobank med säte på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Med vissa undantag kan alla typer av biverkningar vara aktuella, men i första hand undersöks biverkningar som medför allvarliga hälsorisker. Vi studerar till exempel angioödem (svullnad i huvud- och halsregionen) av blodtrycksmedicin (av typen ACE-hämmare), osteonekros (bensönderfall) i käken av läkemedel mot benskörhet (bisfosfonater), muskelsönderfall av läkemedel mot höga blodfetter (statiner), samt biverkningar av vaccin mot Covid-19. Patienter som har råkat ut för biverkningar identifieras huvudsakligen från rapporter om biverkningar skickade till Läkemedelsverket från hälso- och sjukvårdsinrättningar i Sverige. En allt större del kommer dock även från samarbeten med sjukhus och vårdcentraler i landet. Patienter kan även meddela sitt intresse för deltagande via denna webbplats.

De genetiska undersökningar som genomförs innebär i första hand en kartläggning av ett stort antal genetiska variationer utspridda över hela den genetiska uppsättningen (s.k. helgenomsanalys). Resultaten jämförs sedan med liknande analyser från individer som inte har råkat ut för samma typ av biverkningar. Dessa kommer huvudsakligen från det svenska tvillingregistret, där resultat av genetiska undersökningar av omkring 5000 individer kan användas.