Termen ”adverse drug events” syftar på oförutsedda och icke önskvärda medicinska händelser kopplade till läkemedelsanvändning och är ett stort problem inom vården. Det har funnits svårigheter med att utveckla strategier för att identifiera dessa händelser på ett så effektivt sätt som möjligt. Så kallade markörer började beskrivas 1974 och är en metod som går ut på att i efterhand bevaka hur olika händelseförlopp inom vårdkedjan har kommit till stånd, exempelvis gällande läkemedelsbiverkningar.

Metoden är utgörs av ett diagram som utvärderas i två steg. I det första steget screenas slumpvis utvalda patientjournaler som sedan förses med ”triggers” eller varningar. I det andra steget går en sjuksköterska igenom journalerna och avgör om en icke önskvärd medicinsk händelse har inträffat. Idag är dessa verktyg flitigt använda men det finns inga jämförelser eller utvärderingar gällande dess effekt.

En nyligen publicerad forskningsstudie har därför undersökt i vilken utsträckning verktygen kan hjälpa aktörer inom vården att identifiera icke önskvärda medicinska händelser kopplade till läkemedelsanvändning.

Studien, som var en del i ett större projekt, följde vuxna patienter på en akutvårdsavdelning. Kliniska farmaceuter utvärderade patienterna under perioden de blev vårdade. 12 månader efter sjukhusvistelsen analyserades patienternas journaler med hjälp av åtta olika verktyg. De medicinska händelserna som identifierades med hjälp av verktygen jämfördes med händelser som identifierats av personal i samband med vårdtillfället.

Studien visade att verktygen inte identifierade de medicinska händelserna i den utsträckning som var önskvärd. Av 1151 patientfall identifierades 152 medicinska händelser av sjukvårdspersonal när patienterna vårdades på mottagningen. Markörverktygen å sin sida identifierade endast 2,6 till 15,8 procent av dessa händelser.

Forskarna skriver att användingen av verktygen kan leda till det görs underskattningar av det verkliga antalet oönskade medicinska händelser inom vården. Samtliga av de medicinska händelserna som identifierades på plats av sjukvårdspersonal hade kunnat förhindras. Forskarna efterlyser vidare utveckling och utvärdering av mer sofistikerade metoder för att identifiera liknande händelser i framtiden.

Källa: Karpov, A, et al. ”Confounding Variables and the Performance of Triggers in Detecting Unreported Adverse Drug Reactions”, British journal of Clinical Pharmacology, Vol 82, , Issue 4, okt. 2016.