De senaste fem åren har antalet kliniska farmaceuter inom vården ökat från 150 stycken år 2011 till 360 stycken år 2014, enligt Sveriges Farmaceuter. De kliniska farmaceuterna har en femårig apotekarutbildning som bas och har läst ett ettårigt magisterprogram i klinisk farmaci som påbyggnad. Syftet med att anställa personer med denna kompetens är att ge läkare stöd och ett bollplank i sitt arbete för på så sätt att kvalitetssäkra läkemedelsbehandlingen inom vården.

I november 2016 skickade Danderyds sjukhus ut ett pressmeddelande där de beskriver vilka kvalitetsförbättringar som har skett sedan de började anställa kliniska farmaceuter på heltid. Sjukhuset kan bland annat visa en fördubbling av antalet läkemedelsgenomgångar liksom en fördubbling av antalet identifierade problem i läkemedelslistor. Sjuksköterskorna avlastas i sitt arbete och risken för felmedicinering minskar med högre patientsäkerhet som resultat.

2015 publicerades även en brittisk studie som pekar på att de kliniska farmaceuternas arbete leder till säkrare läkemedelsbehandling. Studien baserar sig på 3643 patienter som efter genomgång visat sig ha fått minst ett olämpligt läkemedel förskrivet. Kliniska farmaceuter har sedan gått igenom läkemedelslistorna och gjort 440 rekommendationer till läkare att på något sätt ändra i läkemedelslistorna, exempelvis genom att justera läkemedelsdoser eller att ändra till vad man betraktar som ett säkrare alternativ. Av dessa så följde läkarna rekommendationerna i ungefär hälften av fallen: 214 accepterades och 226 förbisågs.

När man senare följde upp patientfallen efter ett år visade det sig att den patientgrupp vars läkemedelslistor hade förändrats så hade inga biverkningsfall uppstått. I den andra patientgruppen hade totalt 22 personer (av totalt 226) drabbats av biverkningar. Av dessa bedömdes 21 fall vara möjliga att förebygga om läkarna hade följt farmaceuternas rekommendation. Tre av fallen resulterade i sjukhusinläggningar.

Forskarna betonar att en av svagheterna med artikeln är att de inte tagit reda på varför läkarna inte följt de kliniska farmaceuternas rekommendation. Uppföljningstiden på endast ett år betraktas även som en svaghet. Forskarna argumenterar dock för att studien i sin helhet ger stöd för att läkemedelsgenomgångar är effektivt för att upptäcka felaktigheter och att kliniska farmaceuter har rätt kompetens att göra dessa bedömningar.

Källor:

“Kliniska farmaceuter minskar risken för felmedicinering”. Pressmeddelande från Danderyds sjukhus: 

MacRae, Yvonne, Morrison, Clare, “Promoting Safer Use of High-Risk Pharmacotherapy: Impact of Pharmacist-Led Targeted Medication Reviews”, Drugs, Real World Outcomes, September 2015, Volume 2, Issue 3, pp 261–271