Femton procent av Sveriges befolkning behandlas med läkemedel mot högt blodtryck och hjärtsvikt av typen angiotensinkonverterande enzym-hämmare (ACEh) och angiotensinreceptor-blockerare (ARB). För de allra flesta är dessa läkemedel säkra och effektiva, men en liten grupp  – mindre än en procent – drabbas av biverkningen angioödem. Angioödem yttrar sig vanligen som en svullnad i huvud- och halsregionen, som kan bli livshotande om andningen påverkas. Reaktionen kan inträffa från dagar upp till flera år efter insättning av aktuellt läkemedel.

I jämförelse med andra grupper löper afroamerikaner större risk att drabbas av biverkningen, vilket talar för att genetiska faktorer kan ha betydelse.

Swedegene har tillsammans med internationella forskargrupper undersökt om genetiska faktorer kan ligga bakom angioödem vid behandling med ACEh och ARB. Patienter som drabbats av ACEh- eller ARB-inducerat angioödem jämfördes med kontrollindivider som använt läkemedel av typen ACEh utan att ha diagnosticerats med angioödem. 

Studien, som publicerats i The Pharmacogenomics Journal, visade att variation i genen KCNMA1 (Calcium-activated potassium channel subunit alpha-1) tycks vara associerad med ökad risk för angioödem. Denna gen uttrycks i vaskulär muskulatur och är viktig för blodtryckskontroll. Tidigare studier har visat att patienter som drabbats av ACEh-inducerat angioödem oftare behandlas med kalciumantagonister än de som reagerat med hosta vid ACEh-behandling. Det är således möjligt att transport av kalcium och/eller kalium över cellmembranet spelar roll för utveckling av angioödem.

Det är dock troligt att genetisk variation i KCNMA1 endast utgör en av många riskfaktorer för angioödem. Framtida sekvenseringsstudier kan utvisa om andra ovanliga genetiska varianter påverkar risken. Dessa studier kan öka förståelsen för mekanismer bakom ACEi- och ARB-inducerat angioödem och möjliggör framtida utveckling av genetiska tester för skräddarsydd läkemedelsbehandling.

Artikeln ”Genom-wide association study of angioedema induced by angiotensin-converting enzyme inhibitor and  angiotensin receptor blocker treatment” publicerades i The Pharmaxogenomics Journal, feb 2020.

Vi skrev även om studien i Läkartidningen.