Läkemedelsinducerad leverskada
Koppling mellan läkemedelsinducerad leverskada och genetisk variant
Leverskador är en av de mest rapporterade läkemedelsbiverkningarna och är den näst vanligaste anledningen till att utvecklingen av ett läkemedel läggs ner eller dras tillbaka från marknaden. Av alla oförklarliga leverskador i USA och Europa så beror uppskattningsvis 11-17 procent på biverkningar av läkemedel. För att fastställa att en leverskada beror på en läkemedelsbiverkning så måste ett tidssamband uppvisas mellan leverskadan och intaget av det misstänkta läkemedlet. Dessutom ska alla andra möjliga förklaringar till skadan uteslutas.
De senaste femton åren har forskningen om möjliga genetiska kopplingar till leverreaktioner ökat. Framförallt har studier visat en association mellan leverskador och HLA klass 1 och 2. HLA är det protein som bland annat reglerar kroppens immunsystem. Ingen specifik HLA-typ har kunnat associeras med samtliga läkemedelsinducerade leverskador. Amoxicillin och flucloxacillin är två typer av antibiotika som är associerad med biverkningen. Flucloxacillin (aktiv substans ibland annat penicillinet Heracillin) har framförallt kopplats samman med leverskador hos befolkningen i norra Europa.
Swedegene har i samarbete med europeiska och amerikanska forskare publicerat forskningsartikeln ”Association of Liver Injury From Specific Drugs, or Groups of Drugs, With Polymorphisms in HLA and Other Genes in a Genome-wide Association Study” (2017) där man gjort en associationsstudie för att identifiera genetiska riskfaktorer för läkemedel som inte tidigare studerats.
Underlaget utgörs av 862 fall av läkemedelsinducerade leverskador och 10588 kontroller där patienter behandlats med de aktuella läkemedlen utan att få leverbiverkningar.
Artikeln visar ett statistiskt säkerställt samband mellan leverbiverkningar av läkemedlen terbinafin, fenofibrat och tiklopidin och en specifik genetisk variant (HLA-A*33:01) . Terbinafin är en läkemedelsgrupp som används mot svampinfektioner. Läkemedlet fenofibrat sänker fetthalten (liper) i blodet och tiklopidin minskar blodets förmåga att levra sig (koagulera). Sambandet mellan leverbiverkningar och den genetiska varianten (HLA-A*33:01) var starkast för läkemedlet terbinafin. En association sågs även mellan leverreaktioner och läkemedelsgruppen statiner (blodfettssänkande läkemedel).
Att drabbas av en läkemedelsinducerad leverskada är relativt ovanligt även om det på populationsnivå utgör ett stort problem. För att koppla samman leverskador med genetiska skillnader mellan individer krävs ytterligare forskning innan kunskapen kan tas ut till den kliniska verksamheten.
Källor:
Nicoletti, Paola et al, ”Association of Liver Injury From Specific Drugs, or Groups of Drugs, With Polymorphisms in HLA and Other Genes in a Genome-wide Association Study” (2017) Gastroenterology.
http://lakemedelsboken.se, “Läkemedelsinducerad leverskada”.