Riskfaktorer bakom Osteonekros

Osteonekros är en känd men relativt ovanlig biverkning av bisfosfonater. Bisfosfonater används för att behandla olika sjukdomstillstånd i skelettet, till exempel osteoporos (benskörhet), multipelt myelom, skelettmetastaser från bröst-, prostata- och njurcancer och skelettsjukdomen Paget’s syndrom.

Osteonekros innebär att benvävnaden i käken försvagas vilket leder till att benet bryts ner.  Diagnosen ställs om tre kriterier uppfyllts: patienten har behandlats med bisfosfonater (alternativt med läkemedlet denosumab), såret i käkbenet har vart synligt i minst åtta veckor och käkbenet har inte utsatts för strålbehandling.

Varför vissa patienter drabbas av osteonekros i samband med en bisfosfonatbehandling är okänt. De två största riskfaktorerna är intravenös bisfosfonatbehandling och kirurgiska ingrepp i käken (såsom avlägsnande av tänder).

Det har i studier visats ett samband mellan variationer i genuppsättningen och patienter som har drabbats av osteonekros efter behandling med intravenöst bisfosfonatpreparat. Studierna är dock få och mer forskning behövs på området.

Swedegene har i samarbete med europeiska forskare publicerat forskningsartikeln ”Time to onset of bisphosphonate-related osteonecrosis of the jaws: a multicentre retrospective cohort study” (2016) där man tittat på vilka riskfaktorer som är associerade med biverkningen och hur lång tid efter behandlingsstart med bisfosfonater som patienten drabbas av osteonekros.

Studien visar att risken att drabbas av osteonekros är direkt relaterad till omfattningen av bisfosfonatbehandlingen. Det finns skillnader mellan vilken typ av bisfosfonat som patienten får (exempelvis dos, varaktighet, administrationssätt) och vilka övriga sjukdomar som patienten diagnosticerats med. Genomsnittstiden för att drabbas av osteonekros i käken är sex år efter behandlingsstart med alendronat och 2,2 år efter behandlingsstart med zoledronat. Patienter som behandlats med zoledronat utvecklar osteonekros snabbare om de samtidigt använder läkemedel mot cancer.

Mer forskning behövs innan resultaten kan användas inom den kliniska verksamheten men studien kan ge en fingervisning hur liknande projekt kan läggas upp i framtiden.

Källor:

Fung P, et al. ”Time to onset of bisphosphonate-related osteonecrosis of the jaws: a multicentre retrospective cohort study” Oral Dis. 2016 Dec 31. doi: 10.1111/odi.12632. [Epub ahead of print]

“Bisfosfonatinducerad käkbensnekros”, http://www.internetodontologi.se